Bert Bos, W3C Ledare stilarbetet
Webmaster
Senast uppdaterad: $Datum: 2008/12/15 17:15:07 $ GMT
Svensk version av "Web Style Sheets Homepage"
Originalversion: http://www.w3.org/Style/
Faktisk - översatt - version: http://www.webstyles-swedish.info/Style/
Översättare: M.Sandberg, http://www.webstyles-swedish.info
Du som läser det här dokumentet - observera att den här sidan är en översättning av en W3C-text.
Originaltexten skyddas av upphovsrätt, var god observera anmärkningarna och informationen i originaldokumentet. Rättigheterna till översättningen tillhör endast översättaren. Vi tar inget ansvar för eventuella fel i översättningen, det enda giltiga och legitima dokumentet är den engelska W3C-texten i original.
Kommentarer från översättaren har markerats som sådana och upphovsrätten till dem tillhör också översättaren. Dessa kommentarer är inte en del av det engelska originaldokumentet.
(Denna sida använder CSS-stilmallar)
— Jakob Nielsen
Stilmallar beskriver hur dokument skall presenteras på skärmar och i tryck, eller kanske snarare hur de skall tolkas. W3C har aktivt främjat användningen av stilmallar på webben sedan konsortiet grundades 1994. Vårt stilarbete har producerat flera W3C-rekommendationer (CSS1, CSS2, XPath, XSLT). Särskilt CSS är vida implementerat i webbläsare.
Genom att koppla stilmallar till strukturerade dokument på webben (t.ex. HTML) kan skapare och läsare påverka presentationen av dokumentet utan att riskera plattformsoberoendet eller behöva lägga till .
Det enklaste sättet att börja experimentera med stilmallar är att hitta en webbläsare som stödjer CSS. Diskussioner om stilmallar sker genom maillistan www-style@w3.org och på comp.infosystems.www.authoring.stylesheets.
W3C:s stilarbete består även i att utveckla XSL, som består av en kombination av XSLT och "Formateringsobjekt" (XSL-FO).
Undrar du vilket du skall välja? Läs "CSS & XSL"
Det faktum att W3C har utvecklat XSL, förutom CSS, har orsakat viss förvirring. Varför utveckla ett andra stilmallsspråk när programmakarna inte ens hunnit implementera det första? Svaret finns i tabellen nedan:
| CSS | XSL | |
|---|---|---|
| Kan användas med HTML? | ja | nej |
| Kan användas med XML? | ja | ja |
| Transformeringsspråk? | nej | ja |
| Syntax | CSS | XML |
De unika egenskaperna är att CSS kan användas för att formatera HTML- & XML-dokument. XSL kan å andra sidan transformera dokument. Exempelvis kan XSL användas för att transformera XML-data till HTML/CSS-dokument på webbservern. På detta sätt kompletterar de två språken varandra och kan användas ihop.
Både språken kan användas för att formatera XML-dokument.
CSS och XSL använder samma underliggande formateringsmodell och utvecklarna har därför tillgång till samma formateringsredskap i båda språken. W3C kommer att arbeta hårt för att se till att interoperativa implementationer av formateringsmodellen blir tillgängliga.
En W3C-notis om att "Använda XSL och CSS ihop" finns tillgänglig.
Om du är ny inom ämnet, kanske du vill börja med att läsa några pressklipp om stilmallar:
Information om knapparna nederst på denna sida finns tillgänglig på knappsidan och på CSS-valideraren.
Cascading Style Sheets (CSS) är en stilmallsmekanism som specifikt har utvecklats för att uppfylla behoven hos webbdesigners och -användare.
W3C har en arbetsgrupp som utvecklar eXtensible Style Language (XSL). XSL bygger på DSSSL och CSS och är primärt inriktat mot högstrukturerad XML-data som t.ex. behöver omarrangering av element före presentation. För mer information om XSL, se W3C:s XSL-resurssida.
DSSSL är ett språk för dokumentträdstransformering och -formatering med många supporters i SGML-gemenskapen. DSSSL-resurser på webben:
En CSS-fil kan skapas och redigeras "för hand", dvs. med en textredigerare, men du kan även skriva ett program i ECMAscript, Java eller något annat språk som kan förändra i en stilmall. Detta är faktiskt så vanligt förekommabde att det finns mjukvarubibliotek tillgängliga med användbara funktioner. För att hjälpa till med att portera sådana program & bibliotek till olika datorplattformar har W3C utvecklat en specifikation kallad CSS-DOM, som definierar en uppsättning funktioner som alla sådana bibliotek måste tillhandahålla.
CSS Document Object Model är ett API (Abstract Programming Interface) för att förändra i CSS (och i viss utsträckning även andra stilspråk) inifrån ett program. Ett API är specifikationen på ett mjukvarubibliotek. Du kan se det som en manual: det beskriver funktioner och deras parametrar, men innehåller inte någon faktisk kod.
Det finns flera CSS-DOM-bibliotek tillgängliga för olika plattformar. Många av dem är gratis. Många webbläsare har ett inbyggt CSS-DOM-bibliotek för användning av ECMAscript-program.
SAC (Enkelt API för CSS) är ett komplement till CSS-DOM. CSS-DOM innehåller funktioner för att förändra en stilmall efter att den har laddats in i minnet; funktionerna som definieras av SAC hjälper till att parsa en stilmall, dvs. föra över en stilmall från en fil till minnet.
CSS-DOM är en W3C-rekommendation. SAC är ett projekt under utveckling. Viss mjukvara (förutom webbläsare) finns listad på översiktssidan för CSS.
W3C-teamet och representanter för W3C-medlemmar ger ofta presentationer.
Dynamisk HTML är en term som används för att beskriva HTML-sidor med dynamiskt innehåll. CSS är en av tre komponenter i dynamisk HTML; de andra två är HTML självt och Javascript (som håller på att standardiseras under namnet ECMAscript). De tre komponenterna är sammanbundna med DOM, Document Object Model.